När man väntar på något gott

 Hon trampar lite otåligt där hon står på trottoaren. Hon ser in genom fönstret till den lilla tapasrestaurangen och känner hur hungrig hon är. Han är inte sen, det är hon som är tidig. Men hon avskyr att vänta.
- Nellie?
Plötsligt hör hon en röst bakom sig och snurrar runt. Hon möter ett par mörkbruna ögon och mannen framför henne sträcker fram handen.
- Hej. Ted.
- Nellie.

 

 

 

 

 


Uppsatt eller utsläppt?

Det ligger käder slängda över hela sovrummet. Hon har provat minst sju klänningar men kan inte bestämma sig. Nellie ser sig i spegeln. Hon har en svart klänning på sig med en liten jeansjacka över, svarta strumbyxor och höga klackar. Det får duga. Klockan är mycket. Men ska hon ha håret uppsatt eller utsläppt?


Något nytt

- En dejt?
Nellie ser tveksam ut och ställer ner vinglaset. Men samtidigt känner hon sig nyfiken, och framförallt trött på att vänta på Staffan.
- Berätta.
Jennifer lyser upp och orden strömmar ur henne.
- Han är ny på jobbet. Mörk, lång, 34 år och har inte några barn. Han har nyligen flyttat hem från Australien där han jobbat i tre år. Han heter Ted. Vi satt och pratade om förhållanden igår och han är singel sedan två år. Perfekt! Blind date på fredag?


Tjejsnack

- Nej, hon har inte flyttat än, men hon ska.

- Du måste slut med det här nu Nellie, så här har det väl låtit i snart ett år.

- Men nu har hon ju faktiskt en lägenhet.

- Ja men hur ska det gå sedan då? Vill du verkligen ha någon som kommer direkt ur ett förhållande.

- Nej, men sånt kan man ju inte direkt välja...


Nellie tittar ner i vinglaset. Hon vet att Andrea har rätt. Och hon har slutat träffa Staffan, flera gånger men på något konstigt sätt blir det alltid så att de börjar träffas igen. "Varför kan det aldrig vara enkelt?".

- Jag har en dejt till dig!

Jennifer tittar förväntansfullt på Nellie.


Frågor, men inga svar

Nellie ser sig omkring i baren och får nästan genast syn på Jennifer och Andrea. Hon tränger sig fram till deras bord och sjunker ner i en av de lediga fåtöljerna.

- Vad sen du är.

- Ja, förlåt, jag var tvungen att skriva färdig en uppgift som vi skulle maila in innan klockan tolv i natt.

Servitrisen kommer med tre glas vin.

- Vi beställde till dig. Berätta nu. Hur har det gått med Staffan? Har hon flyttat än?


Press delete

Solen tittar in genom persiennerna och Nellie slår upp ögonen. Genast sträcker hon sig efter sin rosa mobil, men nej, inget svar. Hon vet att hon borde glömma, strunta i honom, radera hans nummer. Men hon kan inte. Hon kliver upp och slår på datorn.


Varför?

Nellie stirrar på mobilen. Inget svar än. Det har gått timmar nu sedan hon skickade sms:et. Hon känner en klump i magen. Varför svarar han aldrig? Hon kryper ner under täcket och släcker lyset. Tankarna snurrar och hon tror inte att hon kommer att kunna somna, men hon måste försöka.


RSS 2.0