I en stad någonstans i Sverige...

Benjamin tvekar ett par sekunder, sedan klickar han på "skicka". Nu var det gjort. Nästa vecka, då ska de träffas. "Det här är ju galet", tänker han i nästa stund. Träffa någon som man aldrig ens har pratat i telefon med, och bara skrivit till i ett par veckor. Så snabbt har det aldrig gått tidigare. Men det kanske egentligen bara är bra... ?

Lydia kryper ner under täcket och in i Adams famn. Hon är rädd, och hon vet att han också är det, men hon förstår inte varför de inte kan prata med varandra längre. Så som de gjorde förut, när de pratade om allt. Hon vet att de borde berätta för Zoë och Noah också, men hur gör man det? Hur berättar man?

- Nej, hon har inte flyttat än, men hon ska.

- Du måste slut med det här nu Nellie, så här har det väl låtit i snart ett år.

- Men nu har hon ju faktiskt en lägenhet.

- Ja men hur ska det gå sedan då? Vill du verkligen ha någon som kommer direkt ur ett förhållande.

- Nej, men sånt kan man ju inte direkt välja...

Nellie tittar ner i vinglaset. Hon vet att Andrea har rätt. Och hon har slutat träffa Staffan, flera gånger men på något konstigt sätt blir det alltid så att de börjar träffas igen. "Varför kan det aldrig vara enkelt?".

- Jag har en dejt till dig!

Jennifer tittar förväntansfullt på Nellie.

Benjamin nattar Leah sedan sätter han sig framför datorn. Han har fått många meddelanden, men det är bara de som är från Henne som han bryr sig om. "Jag kommer till din stad nästa vecka, vill du träffas?". Han hoppar till och läser raden en gång till. Om han vill träffas? Han vill, men samtidigt är han rädd. Rädd att allt återigen ska visa sig vara helt annorlunda i verkligheten. Han vill inte att det han känner nu ska försvinna...

Zoë stannar till på gatan utanför huset när hon ser sin pappa och mamma genom fönstret. Hon vet att det är något som är fel men hon kan inte förstå vad det är. Det verkar inte som om de är osams. De verkar bara så frånvarande, båda två. Hon känner en regndroppe i pannan och springer den sista biten.

En sista droppe rödvin faller ner i glaset som skålar med ett annat glas. Röda läppavtryck på det ena, en mans hand runt det andra. Genom glaskuporna syns elden i den öppna spisen.

Nellie ser sig omkring i baren och får nästan genast syn på Jennifer och Andrea. Hon tränger sig fram till deras bord och sjunker ner i en av de lediga fåtöljerna.

- Vad sen du är.

- Ja, förlåt, jag var tvungen att skriva färdig en uppgift som vi skulle maila in innan klockan tolv i natt.

Servitrisen kommer med tre glas vin.

- Vi beställde till dig. Berätta nu. Hur har det gått med Staffan? Har hon flyttat än?

Det är alldeles tyst i huset, Noah och Zoë sover. Adam tittar på Lydia på andra sidan köksbordet. Hon sitter försjunken i kulturdelen, han sväljer och sänker blicken. Han är rädd, och undrar vad hon då känner. Men de har inte pratat om det. Han antar att de båda försöker förtränga...

Cornelia tittar ut genom fönstret och ser Jesper smälla igen bilens bagagelucka. Hon häller upp en kopp kaffe och sätter sig vid köksbordet för att läsa dagens tidning. Så tar hon sin mobil och skickar iväg ett sms. "Längtar efter dig...".

Solen tittar in genom persiennerna och Nellie slår upp ögonen. Genast sträcker hon sig efter sin rosa mobil, men nej, inget svar. Hon vet att hon borde glömma, strunta i honom, radera hans nummer. Men hon kan inte. Hon kliver upp och slår på datorn.

-  Leah, du måste ta på dig jackan nu. Det är dags att åka till dagis.

Leah muttrar något till svar och stänger av TV:n. Hon ville ju se hur det skulle gå för Mamma Mu. Egentligen vet hon redan, men hon hade gärna velat se en gång till. I bilen tittar hon ut genom rutan och svarar inte när Benjamin försöker prata med henne.

Zoë bläddrar fram rätt sida i skolkatalogen. "Så snygg han är" tänker hon. Hon stänger ögonen och försöker föreställa sig hur det skulle kännas att kyssa honom. Det är höstlov nu så hon har inte sett honom på nästan en hel vecka. Sakta öppnar hon ögonen igen...

Ett meddelande. Från Henne. Benjamin känner hur det pirrar till i magen samtidigt som han klickar upp mailet. De har bara skrivit till varandra ett par veckor, men det känns bra. Samtidigt vet han att verkligheten kan vara något helt annat. Men de har inte pratat om det ännu. Att träffas.

Jesper kämpar för att få igen resväskan. Han tittar på Cornelia som fortfarande ligger och sover. "Så vacker hon är" tänker han. Han kommer att sakna henne fast han inte ens ska vara borta en vecka. Han ångrar lite att han tackade ja till den här konferensen, det hade varit skönt vara hemma lite mer. Tillsammans med Cornelia.

Nellie stirrar på mobilen. Inget svar än. Det har gått timmar nu sedan hon skickade sms:et. Hon känner en klump i magen. Varför svarar han aldrig? Hon kryper ner under täcket och släcker lyset. Tankarna snurrar och hon tror inte att hon kommer att kunna somna, men hon måste försöka.

•·         Adam 42, Lydia 39, Noah 12 och Zoë 16

•·         Jesper 33 och Cornelia 31

•·         Nellie 26

•·         Benjamin 37 och Leah 5

Det här är deras historia.